Promenad runt Oset häromdagen. Med Charlotte och Hanna och två hundar.





Nu är det flyttkaos som gäller. Min lägenhet är nerpackad i kartonger och svarta sopsäckar. Kvar är jag och datorn i princip. Nu väntar jag på mamma och pappa som ska komma och ta med sig allt hem. Känns lite tungt, faktiskt. Att säga hejdå till dem! Kommer sakna dem otroligt mycket!

Förra veckan spenderades ett flertal dagar hemma hos mina föräldrar, tillsammans med min syster och hennes pojkvän, plus en utav mina bröder. Det var fina dagar, mysigt att spendera så mycket tid med familjen när jag snart flyttar. Här kommer lite bilder från de dagarna!

Flertalet sömnlösa nätter för olycklig kärleks skull. Frågeställningar som aldrig får något svar. Och så ett envist gnagande som säger, att jag har mig själv att skylla, det hade inte behövt gå så långt. Återigen hamnade jag i en Melissa Horn-period, återigen finner jag det skrämmande att hennes texter beskriver mina livserfarenheter så oerhört väl.

Eftersom Norgeflytten närmar sig med stormsteg, så ordnade jag och Anna ett hejdåkalas. Vi döpte till till Kramkalas. Planerna var att ha picknick på filtar i stadsparken och att när kvällen närmade sig, förflytta oss till Annas trädgård och dricka lite gott innan vi tillslut skulle inta uteserveringen på Pitchers. Självklart ville vi ha sol men fick raka motsatsen. Men trots regn så satt vi i stadsparken, vi hittade en torr plats under några träd. Där dracks det kaffe, åts bullar, muffins och vindruvor. Klockan sex började någon minifestival, så då fick vi livemusik till picknicken. Därefter gick vi hem till Anna och satte oss under ett tak. Där tog Anton fram gitarren och så fick vi lite mysmusik. Hela kvällen var väldigt fin och jag varnar nu för en bildbomb!
















<3

När dagen främst bjuder på kärleksproblem och tillhörande tårar. Och när allt liksom är komplicerat i oändlighet. Då känns det himla fint att man är vän med grannen på våningen under. För då kan man bli spontant inbjuden på lite öl bara några timmar senare. Och när man kommer dit, då visar det sig att i köket används instrument som gitarr, ukulele och mandolin. Och såklart sång. Stämsång. Mycket Beatles och lite Mamas and the Papas. Ännu en gång har jag fått det bekräftat, musik gör mig glad, SÅ glad - även om det kanske inte löser hjärteproblem.

På balkongen låter jag regnet regna på mina tår. Jag lyssnar, njuter av musiken som skapas. Ett smatter mot asfalt, mot bilar, mot fönster. Gång på gång inser jag att livet är så otroligt svårt. När jag sedan sitter på balkongen, med regndroppar som regnar på mina tår - då inser jag snabbt att det är jag själv som gör livet svårt genom att inbilla mig att det är det. Livet är enkelt, du spelar i precis den svårighetsnivå du själv väljer. Jag lyssnar på regnet, blundar, och njuter av det enkla livet. Det handlar om att ta sig tid att stanna upp några minuter då och då. Anpassa sig till ingen annan än just sig själv. Se himlen mörkna, för att sedan åter ljusna. Det handlar om att andas, om att ta djupa andetag.

Rubriken är i detta fall ord som egentligen skulle kunna sammanfatta hela helgen i Kristiansand. Att skumpa runt på en buss i sammanlagt tio timmar, enkel resa, var inte det roligaste jag varit med om, men det var verkligen värt det! Kristiansand är en stad som är full av värme på många sätt. Det var som att alla problem rann av mig när jag satt på en brygga och badade fötterna i det klara havsvattnet.





Vi bodde i ett kollektiv med ett gäng killar, de var så öppna och tog emot oss med en sån värme. Att bo med dem de här dagarna innebar bakgårdshäng, filmtittande i Adrians säng, småmobbing åt alla håll och kanter, fest, stora såpbubblor.







En kväll hängde vi på ett ställe som hette Herlig land, och det var verkligen ett härligt ställe.




Fredagen ägnades åt att söka jobb, och vi mötte många trevliga ansikten i butiker och restauranger där vi sökte. Vi var även iväg och kollade på ett rum, som det blev bestämt att vi ska hyra. Ett rum i en fantastiskt fin lägenhet där vi kommer bo med två norska tjejer. Så centralt man bara kan bo. Det här kommer bli toppen!