Uffe Larsson

Undrar hur många käftsmällar jag får när jag säger att Uffe Larssons död berör mig så mycket mer än Michael Jackssons. Uffe för mig, förknippas med Söndagsöppet som vi alltid slog på på söndagskvällarna. Och när jag nu läser den här artikeln - blir jag så gråtmild, för att han måste ha varit så otroligt fantastisk. Det man såg av honom, var en fantastisk man. Men även den dolda sidan, som bara familjen fick se - verkade otroligt fantastisk.



© Ingen kopiering av mina bilder är tillåten utan mitt tillstånd!

Kommentarer
Postat av: Annika

SV: Ja det är säsong 6 nu som börjar och som man har längtat :D Allt bra denna morgon?! :)

2009-09-30 @ 10:14:06
URL: http://sriwanna.blogg.se/
Postat av: Ida

vad mysigt det där lät med ostkexochvin mitt i veckan med en vän. själv hann jag inte riktigt klart med analysen igår, så jag vet vad jag har att vänta mig idag, men det är bara lite till...



Jag läser textdesign, i Eskilstuna, just nu lär vi oss att skriva lättläst, analysera låt den rätta komma in och den lättlästa versionen av samma bok, göra bok omslag, affisch, indesign och analysera grafik.



Läste att du flyttar till Norge så snart, du är modig som vågar ta det steget, jag skulle vara livrädd. Hur gör du med boende och sånt? Jag tror på dig och hoppas verkligen att du kommer att klara dig jättebra :)



hjärta

2009-09-30 @ 11:41:51
URL: http://loveletterpapercuts.blogg.se/
Postat av: dookie

Jag håller med dig Johanna. Uffe har liksom Michael alltid funnits där, men så mycket skratt och mys-feelings han bjudit på. Jag minns också Söndagsöppet som om det vore igår.

2009-09-30 @ 12:07:34
URL: http://dookie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Tips: ta dig inte tid att kommentera med reklam
eller ställa frågor som har NOLL relevans
till innehållet i inlägget
- de kommentarerna raderas ändå på en gång.


Kom ihåg mig!

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Dina ord:

Trackback
RSS 2.0