Sofia sände denna låten till mig idag och talade om att hon fällde en tår för alla vår missade duett-tid. Och jag kan lova att det gör jag också. Som jag saknar alla sångtillfällen vi upplevt tillsammans. Körövningarna med snygga stämmor och härlig klang (2006 och 2007 var fantastiska kör-år), Luciatåg, Österrike-resorna vi fått uppleva tack vare kören. Där handlade allt inte bara om fantastisk sång, utan om saker och platser som alltid kommer finnas i minnet. Alla stunder hemma i min lägenhet i Örebro då vi stått och sjungit nostalgistämmor. Din gudfars (?!) kalas, då vi sjöng nostalgistämmor i ett partytält utan någon som helst akustik. Saknar allt som har med sången att göra, gymnasiet var en underbar tid sångmässigt - sånglektioner varje vecka, kör 2 eller 3 gånger i veckan - beroende på hur många körer jag var med i för tillfället.