En vacker ensamhet

Jag älskar det här,

att jag plötsligt går ut i naturen för att finna andrum och ro.
Förut fann jag ro, genom att tillåta mig själv att vara inne, och göra absolut ingenting. Nu sitter jag på en stenbro över en porlande bäck. Jag ser ut över en damm och två ståtliga svanar som simmar över den solglittrande vattenytan. Runt dammen slingrar sig grusklädda stigar som kantas av kärleksmärkta träd, namn, datum och hjärtan. Framför mig reser sig en hög bergsvägg. Jag är i en dal. En vacker dal som denna sena septemberdag badar i sol.




Sinnesro.
Här skulle jag kunna sitta på en klippa i flera timmar. Skriva. Andas. Blunda. Ensamhet i denna form är vacker. Vacker och hälsosam.

:)

Men åh. Svanarna. Helt sjukt fint.

Sv: Nej det är det inte. Tror inte jag kan med att ha touch, haha. Är en röd Sony Ericsson C903 :D

vad härligt det låter. ja jag är också glad för de stigar vi har valt, trots att vissa har varit snåriga kommer någonting fint till slut.



när åker ni till Alicante? synd att det var så långt dit, annars hade vi gärna åkt dit och sagt hej :)

Söta!

Det var kul =) Lite simpelt dock men jag tog tillfället i akt och snodde coolaste klasskamraten o gjorde det bästa av situationen :P

Sthlm ist shöön. Skolan är bra fast Joni som läser samma utbildninng i uppsala ha det så himla mkt hårdare så jag nojjar lite att vi inte blir lika eftertraktade på marknaden sen.. Äh. Konstfack är alltid konstfack.. Är så glad att du trivs. Hur bor ni nu?

Vilken vacker bild på svanarna i det glittrande vattnet. Önskar jag var en fotograf som du!