I lördags, när jag åkte från Sverige - tillbaka till Norge, då mellanlandade jag i Oslo för några timmars umgänge med min vän Bobby. Vi tog trikken till en park som heter Frognerparken, det var visst en park fylld av nakna statyer. Väldigt fascinerande och häftigt dock, kan verkligen säga att det var välskapta statyer... De har hårslingor som fladdrar i vinden, och inte ens den skrynkliga huden på de statyer som ska föreställa äldre människor. Imponerande, och verkligen en park som är värd att besökas!

En vecka i Sverige, och jag är fylld med nya krafter - och längtan tillbaka. Jag har bekantat mig med John Ajvide Lindqvist. Haft kattmys i solen. Legat på en solig brygga och lyssnat till ett vatten och till vackert gitarrspel. Druckit frapino och latte på olika caféer. Ätit jordgubbstårtor. Kramat på Anna som snart reser ut i vida världen. Ätit mammas goda mat och bullar. Experimenterat med ny kamera.

Tänk om man kunde spela in perfekta dagar, återspegla precis, precis allt som var. Alla ljud, alla dofter, alla synintryck och alla känslor. Min onsdag skulle ha haft soundtracket av The Cures "Friday Im in love". Den skulle ha doftat av den bästa av alla blomsterdofter - Doftjasmin. Och man skulle fått se solstunden på en brygga vid en sjö, en gitarrspelande man i motljus, man skulle fått se lantliga promenader mellan hus och hagar med kor, man skulle fått se uppdragna byxben och nakna fötter som vadar ut i sjön. Skulle fått höra prat om livet, om allt mellan himmel och gjord.

Tänk, att det är så fint att komma hem till staden som man hela livet har lärt känna, gata efter gata. Men att tanken på att bo där på nytt, skrämmer. Det är fint att vara här och hälsa på. Jag spenderar dagar på uteserveringar, en öl i solen. En glass i parken. Iste och loka som törstsläckare på promenad med saknade vänner. Imogen Heap i hörlurarna på bussen mellan olika platser. Grillade middagar och hembakad cheesecake hemma på landet hos mamma och pappa, kattmys och kamerapromenader. Smultronlycka!

Kunde inte hålla mig från bloggen helt, blev en tillfälligt ny header. Men nu, nu drar jag på Sommer på torvet, en konsert på torget här i Kristiansand. Det blir drag!

Vad mycket det är som händer och sker hela tiden. Sommar och sol. Nya människor, och avsked. Nu tar jag semester ca en vecka, semester från Kristiansand och semester från bloggen. När jag kommer tillbaka har jag ny kamera med mig och säkert lite mer inspiration och motivation. Tills vidare får ni se på mina härliga arbetskamrater. Och så får ni ha det fint också!

För lite mer än en vecka sen hade jag besök av min kära syster. Det var himla mysigt, önskar jag hade besök oftare.

Kortsiktiga mål:

Takfester som varar till gryningen. Longboardrädsla under soluppgång. Doft av sommar hela vägen hem, med Melissa Horn i öronen. Strawberrydaiquiris i bohemisk miljö. Mjuka gitarrtoner. Spontan rosévins-eftermiddag. Interna skämt. Soliga balkongdagar. Sällskapsspel & te.

Jag kan inte minnas att jag har visat någonting utav mitt rum här på våning två i våran lägenhet. Här är därför en bild på ena hörnet av mitt rum, resten är allmänt kaos, så det kan jag liksom inte visa...

Lustigt, hur människor kommer och går i livet. Lämnar avtryck, finns nära, försvinner. Ibland försvinner dem för alltid, förlorad vänskap. Ibland försvinner dem, för att skapa avtryck någon annanstans, och sedan komma tillbaka. Det är spännande och lite skrämmande, att tänka på hur många människor man mött i livet. Alla har lämnat ett avtryck, mer eller mindre märkbart.

Har precis nyss haft ett skype-samtal med en saknad vän. Han bor långt uppe i nord-Norge, njuter av midnattssol och har klarat sig genom en mardrömsvinter. En klok vän, som jag brukade träffa på caféer hemma i Sverige. Jag drack alltid chailatte. Och han drack alltid espresso. Nu hoppas jag att det blir så, att jag får servera honom en espresso här nere i söder, och att han får visa mig all fantastisk natur uppe i norr.

Ett youtubeklipp om något så oerhört fånigt, men jag kan inte låta bli att vika mig av skratt åt vissa av orden. Kalla mig fånig och löjlig, kanske barnslig. Men så får det då vara. En norsk dialektvisa kan vi kalla det...

Igår var det vinprovning på jobbet, till en början satt alla djupt intresserade av vad som blev sagt om vinerna, men bara efter ett par halvglas var vi småbrisna och fnissiga. Vi njöt till fullo av resterna i flaskorna och övergick sedan till lite öl och battery-drinkar. Det hela slutade med att det var schlagerdans till Backstreet boys och bara sådär kul som det kan bli ibland.

Hela helgen hade jag besök av min mamma, pappa och moster. Otroligt mysigt att visa dem mina omgivningar, alla fina platser och alla promenadvägar jag brukar gå. Berätta om saker som hänt här och där. Sova skavfötters med moster i en soffa, i en stuga, på en plats jag aldrig varit. Långa promenader och pratstunder om allt och inget.

För två dagar sedan var det 17 mai, dvs Norges nationaldag! En otroligt stor och mäktig dag här i Norge, alla är uppklädda - många (gamla som unga) klädda i folkdräkt. Stora tåg som går runt stan. Stort! Jag jobbade, körde en 14 timmars arbetsdag med 8 härliga arbetskamrater, vi var för få egentligen - MEN, vad bra det gick! Vi steg över målet vi hade i omsättningen, och förtjänade därför en flaska champagne när alla var färdiga för dagen!