Idag har jag fikat med Maja, vi har inte setts sen slutet av förra sommaren, en skam. För hon är bra fin Maja, hon är till och med toppen. Vi drev runt på stan, drack äckligt kaffe på Espressohouse och åt varsin chokladboll, samtalade om de där problematiska karlarna, pratade och peppade framtid, köpte parfym. Och vi avslutade dagen sittande på rådhusets trapp, där solen låg på och det kändes som sommar.

Det har varit en bra dag, jag har klippt fotspår ur färgglada papper, och fotograferat Elina i en färgglad lägenhet. Förutom fotografering har vi hunnit med att kolla i fotoalbum, äta tacos, lyssna på musik, prata minnen och äta fantastiskt goda jordgubbar.

Under kvällen har jag sen redigerat bilderna till uppgiften, och påbörjat en dokumentation som ska färdigställas på lördag efter att den sista bilden kommit till. Jag har gjort klart bildanalysen. Och nu känner jag att jag är på G med även den lite tråkigare kursen. Imorgon ska jag fotografera "Miljö där jag trivs" - biblioteket ska det bli.

Här är sneakpeak nr 2 för mitt fotoprojekt. (Se sneakpeak nr 1 här.)

Kvällar med gitarrspel och gott sällskap - det är aldrig fel, snart är det helg. Imorgon ska det fotograferas till fotoprojekt. Idag har jag jobbat med bildanalys, den är nästan klar. Och tentan är avklarad och godkänd. Det är på rätt spår nu. Nu är det snart dags för veckans sista natt på jobbet.

En liten sneakpeak till fotoprojektet jag ska styra upp. Och mer färg skall det bli. Riktigt roligt ska det bli att genomföra idén och se slutresultatet.


Något annat roligt - är att jag fått ett fotojobb jag ser fram emot att genomföra, är otroligt pepp och glad! Mer info ges närmare!

Redo för en omgång på gymmet, jag har laddat med mörk choklad med mintsmak. Jag hoppas att jag även är laddad för att kolla på en videoföreläsning, om inte annat så är det ju plugg även om jag väljer att klippa cirklar ur färgglada papper - jag gillart! Jag har världens bästa fotoidé till en av mina uppgifter, en sneakpeak kommer upp inom kort, och själva resultatet kommer upp inom sinom tid!

När jag idag gick in på fotosidan.se fanns där en artikel om Hålkamerans dag, som är idag, söndag den 25 april. Jag hade inte en aning om att hålkameran hade en egen dag, men tycker det är ganska charmigt.

"Hålkameran kallas ibland även för nålhålskamera. Det är den enklaste formen av en kamera, utan lins. Precis som namnet antyder är kameran formad som en låda med en liten öppning på ena sidan, en öppning som är ungefär lika stor som ett nålhål."

Ofta har hålkameror väldigt kort bit från ljusinsläppet till bakre väggen, därför blir fotografierna ofta väldigt vidvinkliga, och kan få väldigt speciellt utseende!

Man kan skapa en egen hålkamera med i princip vad som helst, som går att göra ljustätt. En plåtburk, en filmburk... HÄR kan du läsa om att skapa din egen hålkamera.


Hålkamerafotografi av Katie Horecka

Mysigt just nu:

Äta en fantastisk frukost

Att jag satte in fotografier i album mellan 03.15 - 06.00, till sången av fåglarna som vaknade utanför
Ljudet som uppstår när såpbubblor spräcks i luften

Sitta på ett café och skratta med bra människor
Att jag snart ska sitta på mitt golv med färgglada papper spridda omkring mig
Se på skyfallet av hagel utanför, lyssna hur det slår emot marken

Att lyssna på soundtracket till Amelie from Montmartre

Jag har nu lagt in en översättningsfunktion här på bloggen, den finns på sidan under min bild. Som många känner till så är google translate inte alltid det säkraste kortet när det gäller alla översättningar, det kan lätt hända att man får sig ett gott skratt om man väljer att översätta.

Jag älskar kreativitet, och jag önskar inget hellre än att jag besatt en sådan kreativ ådra som många gör. Under de senaste dagarna har jag på min lediga tid, gjort allt annat än att plugga. Bland annat så har jag funnit en helt fantastisk blogg, som jag har nu besökt varje dag de senaste tre dagarna, trots uppdateringarna har varit få.

http://colormekatie.blogspot.com
Katie är kreativiteten själv. När hon tröttnar på sitt hem, ändrar hon utseendet genom diverse skapelser av papper på väggar och köksskåp. Hon håller även på med street art och förgyller staden med färg. Någon som ständigt återkommer i hennes blogginlägg, är katten Moo. Det är en blogg som är fylld till bredden med glädje, och man vill inget hellre än att hoppa igång och vara kreativ själv.

Flip Book from katie sokoler on Vimeo.

I "Gamla stan" i Örebro ligger Stallbacken, där kan man sitta på en uteservering i vårsolen. I det här hemska vädret som är nu, vill jag ge en påminnelse till omvärlden, att det finns dagar som de på bilden ovan. Håll i er, snart kommer värmen!

Det är tisdag och jag,
äter runda smörgåsar med sylt och ost
hittar fantastiska bloggar
drömmer om att volontärarbeta med apor
tänker på att gå på folkhögskola, och leva det ljuva internatlivet som alla talar om
har småfågelbesök på balkongräcket
lindar in mig i täcket och önskar att dygnet hade fler timmar
tränar, men tänker att det är för sent att få kroppen för beach2010 (men att det nog inte spelar roll egentligen)
saknar kattgos

I viss vindimma under fredagkvällen, bad Alissa mig att spela min första egenskrivna låt för henne. Mina kunskaper inom keyboard är inte på topp, men nu delar jag med mig av detta till er. Stig över alla hinder heter låten!

Idag åkte jag, mamma och pappa till Norrköping för att fira min syster som fyller år på måndag. Vi möttes av vindar som gjorde att sand yrde omkring oss. Men vi möttes även av min syster och hennes pojkvän, fantastiskt god mat och fantastiskt goda tårtor. Jag står mig nog på denna dags ätande i flera dagar... Känns tråkigt att jag så sällan träffar min syster, men fint att vi ses igen redan den 8 maj på en släktträff.

Med glad min beställde jag en Moccachino med extra choklad på Espressohouse, en Moccachino med extra choklad, att ta med ut i solen. Sist jag beställde en Moccachino var det en varm dryck. Idag, betalade jag min Moccachino, och tog den i min hand för att gå ut i solen och vindarna. Den var kall denna gång. En kall Moccachino att värma frusna fingrar på? Nåväl, den smakade som den skulle, och jag och Alissa gick och satte oss i trappen framför rådhusets port. Där är det nästan alltid lä, och det är den ultimata platsen att sitta på i vårsolen.





Ikväll kommer Alissa hit, balkongmöblerna ska tas fram och likaså vattenpipan. Lite vin ska drickas, och självklart ska vi spela musik och sjunga. Kommer bli en fin kväll!

Dagen har bjudit på en lunch med min goda vän Alex, stunder med Alex är alltid lika givande. Många tankar som ventileras och han uppmuntrar på ett sätt som gör att det känns som att Ingenting är omöjligt. Samtal om partier som inte bör finnas med i sveriges rikstag, en kortlektion i historia - om grunden till att självaste kungen kommer till Örebro (minns inte när det var riktigt...), samtal om framtid och nutid. En allmänt bra stund. Och en fantastiskt god lunch på Rosalies.

Det finns människor som jag inte riktigt vill acceptera att de hör till en specifik period av mitt liv. En period som är förbi. Människor som skänkt mig en känsla av trygghet och stabilitet i tillvaron. När man möter dem på nytt några år senare, då blir man sådär fantastiskt glad och lätt inombords. Man märker hur mycket man vuxit i sig själv, man samtalar på en helt annan nivå. Men sen, sen blir man lite tom igen. För man kommer att tänka på att den där perioden i livet då personen i fråga fanns där, den perioden var då, inte nu.

Alla, dessa, vägskäl.
Solen skiner, och det ser fantastiskt fint ut utanför fönstret, men jag saknar energi till det mesta. Ikväll ska jag sjunga gospel, kanske kan det ge mig den energi jag behöver?

Jag inser, när jag promenerar gata upp och gata ner, att jag verkligen tycker om denna stad. Den saknar mycket och uppnår verkligen inte perfektion. Men när solen värmer gatorna då gör det ingenting, när man går en ensampromenad och plötsligt hör hur någon ropar mitt namn. Och man sätter sig hos dem i trappen vid vattnet som omgärdar slottet. Då gör det ingenting att staden har sina brister.



Men trots detta, har jag förstått att jag behöver en distans från allt som heter vardag, en distans för att reda ut mig själv. Ta reda på vad det är jag egentligen vill med livet. Det enda jag vet, är att jag inte i framtiden kommer bo kvar i Örebro, staden har nämligen ingen intressant utbildning för mig.

Distansen, hoppas jag blir Asien. En månad eller några månader, då jag vistas i Thailand, Filippinerna, Malaysia och områden däromkring. Den allra största frågan är; ska satsa på att jobba i Norge i höst och resa runt i början på nästa år? Eller ska jag satsa på att resa i höst och börja plugga i vår?

Alla dessa frågetecken. Och det där med jobbet här, att få en månad i taget, det är ett ständigt orosmoment. Ska bli otroligt skönt när april är förbi, och jag slipper jobba konstant natt.

Jag och fantastiska Sofia bestämde oss för att ta oss an en uppgift för att motiveras till att fotografera mer. Örebro vs Lund i vårskrud. Vi hade en deadline satt - idag, söndag. Här är resultatet för Örebro (våren har inte kommit så jättelångt här ännu). Kolla in på Sofias blogg för att se hur våren ser ut i Lund.

(Bilderna är klickbara för att kunna ses i större storlek.)







1. Krokusoskärpa i stadsparken
2. Den fantastiska uteserveringen på Stallbacken
3. And simmar bland stjärnor
4. Stortorget


Fantastiskt att jag dessutom stötte på Elina och Kenneth på min promenad. Får bli en liten bonusbild på dem, bara för att de är kära och söta.

Nu finns en tillfällig fotoportfolio på http://johannaphoto.com, du kommer även till den via http://yohannacamera.blogspot.com, ifall förstnämnda länken inte fungerar. Detta är fram tills den färdigdesignade hemsidan är på plats, vilket troligtvis lär dröja, mina kunniga vänner har brist på tid.

Hur släpper man allt, och bara vågar? Hur gör man för att ta till sig ord som man vet är sanning? Hur intalar man sig själv att snedsteg alltid går att räta upp? Hur tar man sig över de hinder man ställer upp framför sig själv? Hur gör man för att leva livet så som det bör levas?

Vaknade upp och var visst inte så superrörlig idag, men jag gillart. Segerdans över skatteåterbäringen. Sen var det dags för tvättstuga. Ikväll ska jag hälsa på Elina en sväng i hennes och Kenneths nya lägenhet, ska bli otroligt spännande! Därefter ska jag försöka klura ut min framtid. Hösten. Plugga? Jobba i Norge? Resa? Alltid dessa tunga frågeställningar, livet är klurigt, eller så är jag bara alldeles för velig?

Det var nog bara peppande ord som behövdes, plus ett tillfälle vid gymmet. Nu har jag kört stenhårt i lite mer än en timme. Först en halvtimme core, och därefter en styrke-runda med mest energi på lår och rygg. Känns så fantastiskt bra, och jag hoppas att träningsvärken blir märkbar. Hade trevligt promenadsällskap hem också. Nu är känns det som att natten kan bli relativt lätt att uthärda, psykiskt, svårare fysiskt kanske då jag är lite mör i musklerna. Ser fram emot helg, som är relativt fullsmockad som vanligt, hoppas på att jag finner lite ro att sätta mig och plugga!

Jag ska jobba i natt, så jag borde sova en stund nu. Istället äter jag kardemummaskorpor, lyssnar på Regina Spektor och luktar på persikodoftande värmeljus.

Kvällen igår startade med en cider tillsammans med grannen, satt o pratade lite strunt, sen var uret dags att bege sig iväg mot Anna. Jag tog på mig skinnjackan och glömde sjalen, men klockan var 19.30 och det kändes som en ljummen sommarkväll. Jag kunde inte göra annat än att le, våren ger mig ett nytt liv, den gör mig till en så annorlunda person mot vad/vem jag är under vintern. Vid resecentrum mötte jag upp Jesper och vi tog en snabb måltid på Burger King innan vi gick vidare till Anna. Väl framme väntade Anna, Tobbe & Gustaf, och en kväll fylld med vin iPhoneknappande (jag o Tobbe var de enda utan iPhone...) och med såna otroliga mängder skratt. Vi gick vidare ut och hamnade på Satin, ett ställe där jag hamnat relativt ofta på sista tiden, men det gör inget. Jag trivs där, trots att det verkligen inte går att mäta med det Satin som var i deras gamla lokal. Många kända ansikten, roliga samtal och fina komplimanger.


Jag och Tobbe hemma hos Anna.

En promenad i vårens varmaste sol. Påskafton och jag möter ett flertal utklädda små flickor och pojkar, de bär korgar över armen och deras ögon glittrar av sol och förväntan. Jag har jackan uppknäppt och lyssnar på Melissa Horn, med solen i mina ögon. Villaområdet luktar vår och på en bils motorhuv sitter en tonårig tjej uppkrupen och pratar om kärlek i sin mobiltelefon. Någon krattar murknade löv som inte hann krattas undan innan snön kom. I ett öppet fönster sitter en katt och spanar och på andra sidan gatan går en skäggig man med sin hund i löst koppel.

Det är vår nu, på självaste påskafton slog våren till på riktigt!

Tiden rusar alltid. Nyss (trodde jag), satt jag och tänkte att det är två timmar kvar tills jag ska åka hem till mamma och pappa. Tänkte att jag skulle spela lite gitarr innan. Nu är det plötsligt 25 minuter tills jag ska gå till bussen, och jag har inte rört gitarren. Inte packat heller.


En bild från förra helgens festligheter, i helgen är det dags igen.