Idag tillägnar jag ett inlägg till min vän Emlan. I natt åker hon mot Göteborgs flygplats, för att tidigt imorgon bitti sätta sig på ett plan som ska ta henne till en fyra månaders lång vistelse på Rhodos. Min fina vän ska jobba där under sommaren, och jag är otroligt imponerad över att hon trots att hon skräms av tanken på att resa iväg ensam, att hon ändå gör det! Hon är stark min Emla, och hon kommer utvecklas så grymt mycket i sig själv under den här sommaren. Jag önskar jag kunde vara med henne! Nu vet jag inte vem jag ska ha alla extremt knäppa samtal om diverse världsliga ting tillsammans med. Vem ska sjunga Jag hade en gång en båt, för mig klockan 07.00 på morgonen efter en utekväll? Emlan, du kommer vara otroligt, otroligt saknad, men se nu till att ha så fantastiskt underbart och kul! Älskar dig min vän!

Det är maj, och det är otroligt, otroligt kallt. Känns inte riktigt som att det ska vara såhär.

Om några timmar kommer dessa två, plus några fler. De är på besök i trakterna över helgen, och behöver nu ett ställe att förfesta en sväng på, jag ställer mer än gärna upp och delar med mig av min lägenhet!

Idag har jag fikat med Maja, vi har inte setts sen slutet av förra sommaren, en skam. För hon är bra fin Maja, hon är till och med toppen. Vi drev runt på stan, drack äckligt kaffe på Espressohouse och åt varsin chokladboll, samtalade om de där problematiska karlarna, pratade och peppade framtid, köpte parfym. Och vi avslutade dagen sittande på rådhusets trapp, där solen låg på och det kändes som sommar.

Det har varit en bra dag, jag har klippt fotspår ur färgglada papper, och fotograferat Elina i en färgglad lägenhet. Förutom fotografering har vi hunnit med att kolla i fotoalbum, äta tacos, lyssna på musik, prata minnen och äta fantastiskt goda jordgubbar.

Under kvällen har jag sen redigerat bilderna till uppgiften, och påbörjat en dokumentation som ska färdigställas på lördag efter att den sista bilden kommit till. Jag har gjort klart bildanalysen. Och nu känner jag att jag är på G med även den lite tråkigare kursen. Imorgon ska jag fotografera "Miljö där jag trivs" - biblioteket ska det bli.

Här är sneakpeak nr 2 för mitt fotoprojekt. (Se sneakpeak nr 1 här.)

Kvällar med gitarrspel och gott sällskap - det är aldrig fel, snart är det helg. Imorgon ska det fotograferas till fotoprojekt. Idag har jag jobbat med bildanalys, den är nästan klar. Och tentan är avklarad och godkänd. Det är på rätt spår nu. Nu är det snart dags för veckans sista natt på jobbet.

Redo för en omgång på gymmet, jag har laddat med mörk choklad med mintsmak. Jag hoppas att jag även är laddad för att kolla på en videoföreläsning, om inte annat så är det ju plugg även om jag väljer att klippa cirklar ur färgglada papper - jag gillart! Jag har världens bästa fotoidé till en av mina uppgifter, en sneakpeak kommer upp inom kort, och själva resultatet kommer upp inom sinom tid!

I "Gamla stan" i Örebro ligger Stallbacken, där kan man sitta på en uteservering i vårsolen. I det här hemska vädret som är nu, vill jag ge en påminnelse till omvärlden, att det finns dagar som de på bilden ovan. Håll i er, snart kommer värmen!

Det är tisdag och jag,
äter runda smörgåsar med sylt och ost
hittar fantastiska bloggar
drömmer om att volontärarbeta med apor
tänker på att gå på folkhögskola, och leva det ljuva internatlivet som alla talar om
har småfågelbesök på balkongräcket
lindar in mig i täcket och önskar att dygnet hade fler timmar
tränar, men tänker att det är för sent att få kroppen för beach2010 (men att det nog inte spelar roll egentligen)
saknar kattgos

Idag åkte jag, mamma och pappa till Norrköping för att fira min syster som fyller år på måndag. Vi möttes av vindar som gjorde att sand yrde omkring oss. Men vi möttes även av min syster och hennes pojkvän, fantastiskt god mat och fantastiskt goda tårtor. Jag står mig nog på denna dags ätande i flera dagar... Känns tråkigt att jag så sällan träffar min syster, men fint att vi ses igen redan den 8 maj på en släktträff.

Med glad min beställde jag en Moccachino med extra choklad på Espressohouse, en Moccachino med extra choklad, att ta med ut i solen. Sist jag beställde en Moccachino var det en varm dryck. Idag, betalade jag min Moccachino, och tog den i min hand för att gå ut i solen och vindarna. Den var kall denna gång. En kall Moccachino att värma frusna fingrar på? Nåväl, den smakade som den skulle, och jag och Alissa gick och satte oss i trappen framför rådhusets port. Där är det nästan alltid lä, och det är den ultimata platsen att sitta på i vårsolen.





Ikväll kommer Alissa hit, balkongmöblerna ska tas fram och likaså vattenpipan. Lite vin ska drickas, och självklart ska vi spela musik och sjunga. Kommer bli en fin kväll!

Dagen har bjudit på en lunch med min goda vän Alex, stunder med Alex är alltid lika givande. Många tankar som ventileras och han uppmuntrar på ett sätt som gör att det känns som att Ingenting är omöjligt. Samtal om partier som inte bör finnas med i sveriges rikstag, en kortlektion i historia - om grunden till att självaste kungen kommer till Örebro (minns inte när det var riktigt...), samtal om framtid och nutid. En allmänt bra stund. Och en fantastiskt god lunch på Rosalies.

Det finns människor som jag inte riktigt vill acceptera att de hör till en specifik period av mitt liv. En period som är förbi. Människor som skänkt mig en känsla av trygghet och stabilitet i tillvaron. När man möter dem på nytt några år senare, då blir man sådär fantastiskt glad och lätt inombords. Man märker hur mycket man vuxit i sig själv, man samtalar på en helt annan nivå. Men sen, sen blir man lite tom igen. För man kommer att tänka på att den där perioden i livet då personen i fråga fanns där, den perioden var då, inte nu.

Alla, dessa, vägskäl.
Solen skiner, och det ser fantastiskt fint ut utanför fönstret, men jag saknar energi till det mesta. Ikväll ska jag sjunga gospel, kanske kan det ge mig den energi jag behöver?

Jag inser, när jag promenerar gata upp och gata ner, att jag verkligen tycker om denna stad. Den saknar mycket och uppnår verkligen inte perfektion. Men när solen värmer gatorna då gör det ingenting, när man går en ensampromenad och plötsligt hör hur någon ropar mitt namn. Och man sätter sig hos dem i trappen vid vattnet som omgärdar slottet. Då gör det ingenting att staden har sina brister.



Men trots detta, har jag förstått att jag behöver en distans från allt som heter vardag, en distans för att reda ut mig själv. Ta reda på vad det är jag egentligen vill med livet. Det enda jag vet, är att jag inte i framtiden kommer bo kvar i Örebro, staden har nämligen ingen intressant utbildning för mig.

Distansen, hoppas jag blir Asien. En månad eller några månader, då jag vistas i Thailand, Filippinerna, Malaysia och områden däromkring. Den allra största frågan är; ska satsa på att jobba i Norge i höst och resa runt i början på nästa år? Eller ska jag satsa på att resa i höst och börja plugga i vår?

Alla dessa frågetecken. Och det där med jobbet här, att få en månad i taget, det är ett ständigt orosmoment. Ska bli otroligt skönt när april är förbi, och jag slipper jobba konstant natt.

Vaknade upp och var visst inte så superrörlig idag, men jag gillart. Segerdans över skatteåterbäringen. Sen var det dags för tvättstuga. Ikväll ska jag hälsa på Elina en sväng i hennes och Kenneths nya lägenhet, ska bli otroligt spännande! Därefter ska jag försöka klura ut min framtid. Hösten. Plugga? Jobba i Norge? Resa? Alltid dessa tunga frågeställningar, livet är klurigt, eller så är jag bara alldeles för velig?

Det var nog bara peppande ord som behövdes, plus ett tillfälle vid gymmet. Nu har jag kört stenhårt i lite mer än en timme. Först en halvtimme core, och därefter en styrke-runda med mest energi på lår och rygg. Känns så fantastiskt bra, och jag hoppas att träningsvärken blir märkbar. Hade trevligt promenadsällskap hem också. Nu är känns det som att natten kan bli relativt lätt att uthärda, psykiskt, svårare fysiskt kanske då jag är lite mör i musklerna. Ser fram emot helg, som är relativt fullsmockad som vanligt, hoppas på att jag finner lite ro att sätta mig och plugga!

Jag ska jobba i natt, så jag borde sova en stund nu. Istället äter jag kardemummaskorpor, lyssnar på Regina Spektor och luktar på persikodoftande värmeljus.

Kvällen igår startade med en cider tillsammans med grannen, satt o pratade lite strunt, sen var uret dags att bege sig iväg mot Anna. Jag tog på mig skinnjackan och glömde sjalen, men klockan var 19.30 och det kändes som en ljummen sommarkväll. Jag kunde inte göra annat än att le, våren ger mig ett nytt liv, den gör mig till en så annorlunda person mot vad/vem jag är under vintern. Vid resecentrum mötte jag upp Jesper och vi tog en snabb måltid på Burger King innan vi gick vidare till Anna. Väl framme väntade Anna, Tobbe & Gustaf, och en kväll fylld med vin iPhoneknappande (jag o Tobbe var de enda utan iPhone...) och med såna otroliga mängder skratt. Vi gick vidare ut och hamnade på Satin, ett ställe där jag hamnat relativt ofta på sista tiden, men det gör inget. Jag trivs där, trots att det verkligen inte går att mäta med det Satin som var i deras gamla lokal. Många kända ansikten, roliga samtal och fina komplimanger.


Jag och Tobbe hemma hos Anna.

En promenad i vårens varmaste sol. Påskafton och jag möter ett flertal utklädda små flickor och pojkar, de bär korgar över armen och deras ögon glittrar av sol och förväntan. Jag har jackan uppknäppt och lyssnar på Melissa Horn, med solen i mina ögon. Villaområdet luktar vår och på en bils motorhuv sitter en tonårig tjej uppkrupen och pratar om kärlek i sin mobiltelefon. Någon krattar murknade löv som inte hann krattas undan innan snön kom. I ett öppet fönster sitter en katt och spanar och på andra sidan gatan går en skäggig man med sin hund i löst koppel.

Det är vår nu, på självaste påskafton slog våren till på riktigt!